Måndag 6 juni

Jag sneglar mot stereon. På tallriken ligger Vangelis "Heaven And Hell" och strax nedanför står Philip Glass' "North Star", två skivor som på ytan delar vissa attribut. I fokus finns röster; dels den mänskliga rösten och dels den syntetiska rösten i form av synthesizers. Vangelis verkar dock ha större behov av att låta de senare synas på bild snarare än att låta dem genljuda i musiken på skivan typ "Fuck heller att jag ska hyra in en symfoniorkester jag har för tusan bränt mina besparingar på att införskaffa ett exemplar av varje synth som finns på marknaden i detta herrens år 1975".


På Philips skiva finns låten "Are Years What?". Ett stycke fyllt av frenesi och hypnos, lite som om nån stackare somnat ifrån en repig Terry Rileys "A Rainbow In Curved Air" på för högt varvtal. Underbart, sceniskt, drömskt, förvirrande.