Selections

Gals and Pals Fader Bach Och Beach Boys [7"]
Säg den låt som inte tolkades på svenska på 60-talet. Detta är kanske den bästa svenska adaptionen tillsammans med Sylvia Vrethammars Sylvias Samba (Samba Saravah). Här får Beach Boys-klassikern God Only Knows ny skepnad med hjälp av Beppe Wolgers textförfattande. Det är en märklig vinkel Beppe väljer att berätta sin historia utifrån, en musikalisk konversation mellan Bach och Beach Boys. Själva musiken är det dock inga större skillnader på. Lyssna här.

Bach hörde popackorden
och Beach Boys tog fram surfingboarden
och plötsligt i Kalifornien
steg Beach Boys musik mot molnen
och fader Bach bara log i himlen

O fader Bach börja dirigera

Bach sa "Låt bli gitarren,
och trummor och coola pianon
för jag drivs av stora darren
när jag hör en härlig kanon"


Felt Forever Breathes The Lonely World [lp]
Den bästa skivan jag hört med Felt! (hittills) Den kändes antagligen inte det minsta malplacerad 1986 men den känns heller inte det minsta daterad idag. Skimrande, orgeldränkt pop lite i samma ven som The Chills och Blue Orchids. Lyssna på Rain Of Crystal Spires och All The People I Like Are Those that Are Dead


The Mutual Understanding In wonderland [lp]
Precis som Gals And Pals har jag Albin att tacka för denna underbara pop/softpsychpärla. Någonstans mellan Roger Nichols, Harpers Bizarre och The Free Design där sångstämmorna ligger i centrum. Det finns egentligen inte en enda svag låt på den här skivan. Titelspåret är kanske det som fastnar först. Ladda ned det här.

Badrumsskåpet

Så här vart det i badrumsskåpet till slut. Syns att det är brist på dofter. Min CdG är slut när som helst. Guccin lever jag på ett tag eftersom den bara är en vecka gammal, men Diesel använder jag aldrig numer. Den passar inte alls längre utan är bara en hyllvärmare. En ny CdG, kanske Soda eller helst Calamus, fast den var slut när jag skulle köpa den sist. Och Costume National Intense luktade inte alls lika gott andra gången jag sniffade på den.

Det ser lite tomt ut överlag, men first aid-kitet har jag i städskrubben i köket och diverse cremer bredvid sängen på nattduksbordet. Bad, dusch, tvål på en badkarshylla och så en hel del i en relativt proppfull necessär som står redo att packas ned i resväskan.

Kuriosa.

November nånting, tror jag

Märkligt märkligt.
Det mesta är rätt märkligt.
Har inte lyft ett finger på ett bra tag nu. Sitter och kör Gals & Pals "Fader Bach Och Beach Boys" på repeat tillsammans med utvalda Sun Ra-spår, tittat på Maya Deren-filmer. Städade nyss ur badrumsskåpet. Herregud vilka pinsamheter som uppdagades. Men alltså. Oftast när man varit borta mycket brukar det vara skönt att vara hemma men nu är allt bara höljt i en enorm önskan att åka på semester nånstans. Vilken liten svensk småstad som helst i några dagar. Ett vandrarhem, några skivor, en resväska och lite fickpengar. Bakom ryggen radas alla göromål upp.

Selections

Carole King Rhymes & Reaons [lp]
Lätt den skiva jag lyssnat mest på senaste tiden, tillsammans med Virna Lindt. Den är så bra. Carole King är mest känd som låtskrivare medans hennes egna framföranden lätt hamnat i bakgrunden, ta t ex I Feel The Earth Move & (You Make Me Feel Like) A Natural Woman från föregångaren Tapestry. På denna skiva ryms inga av de monsterhits hon skrivit annars, och enda gången hon får på näsan är när Alice Babs på sin Music With A Jazz Flavour från 1972 tolkar sista låten, Been To Canaan. Den är rent vitt ljus och ingen, ingen kan säga emot det. Caroles egna version är självklart jättebra också men om man tittar vidare på Rhymes & Reasons så får man ostört njuta av underbara låtar som Peace In The Valley (ladda ned) och Come Down Easy (ladda ned).


Alice Babs Been To Canaan [låt]
Jag kan helt enkelt inte låta bli. Alice i sitt esse. Ladda ned.


Roger Nichols & The Small Circle Of Friends Snow Queen [låt]
Vi går vidare på Carole King-temat. Denna låt skrevs ihop med dåvarande maken Gerry Goffin och har tolkats av bl a Blood, Sweat & Tears (svulstig bluesrock-jam - dålig) och Carole King & The City (Caroles egna jazzpopoutfit från 69) men bäst var den när Roger spelade in den året innan och verkligen fångade en alldeles obeskrivbar atmosfär med de sublima stråkarrangemangen. Ladda ned.


The Four Seasons I'm Gonna Change [låt]
En soulpophit av monsterkaliber. Även om de inte rör sig i samma genrer så tänker jag på Georgie Fames Happiness och Nick de Caros I'm gonna Make You Love Me. Det säger inte så lite. Ladda ned.

Måndag 7e november

Mitt huvud var sprängfullt av tankar på saker som måste göras, hoppfullhet blandat med ett mått av uppgivenhet, desperation och stress. En kvällspromenad med lite fånig softrock och free soul-samlingar lyckades till en början skingra mina tankar - men efter en halvtimme kom jag på mig själv med att ha flera nya idéer och saker som måste göras. Måhända är jag av den rastlösa naturen med en dragning mot den självdestruktiva när jag drar på mig så mycket att göra. Vi får se hur det går.


Inatt drömde jag massor. Ett återkommande scenario senaste tiden är att jag reser runt bland Stockholms tunnelbanestationer, vilka ligger placerade på de mest oländiga platser i mina drömmar. Inatt balanserade jag på ett högt smalt, gräsbeklätt valv över E4an eftersom min station var belägen bredvid en spegelblank damm på andra sidan. Innan det hade jag lyft undan den lösa plankan i det höga, gamla trästaketet och krupit igenom för att komma dit. Man tycker de kunde göra det lättare för folk som pendlar. För några veckor sedan var stationerna belägna antingen väldigt högt upp i luften eller långt ner i jorden och resorna var att betrakta som dödsföraktande. Det såg ut som en retrofuturistisk dröm i plexiglas och mossbeklädd sten. Som ett tubemailsystem från inkariket.

Annars har jag tänkt mycket på pråliga ramar i silver och brons samt grå medaljongtapeter.

Russia

Min nätbekanta moa försåg mig med följande länk http://www.ummagurau.com/art/russia/gallery.htm och därifrån tog jag mig vidare till dessa två; http://www.loc.gov/exhibits/empire/ och http://lcweb2.loc.gov/pp/prokhtml/proksubjindex1.html.

Det handlar alltså om den ryske fotografen Sergei Mikhailovich Prokudin-Gorskii (1863-1944) som strax efter sekelskiftet knäppte en hel del svart/vita bilder där han använde blå, gröna & röda filter för att skapa enfärgade foton och i efterhand så har man alltså kunnat framställa färgkopior genom att använda sig av dessa plåtar. Så det är bara att njuta av de underbara färgerna och de underbara motiven som bara känns så ryska - plantager, nomader, meloner, te. De statliga ämbetsmännen, kvinnorna, arkitekturen, mönstren. Lägger lite bilder här men titta för tusan på de högupplösta som finns på sidorna. Den som säger yoghurtförpackning får en smäll.













En tevägningsstation vill jag jobba på.